måndag, april 02, 2007

Guillou och hedersmord


Hurra! Jag blev precis inspirerad att skriva något. Det var länge sedan. Läste Guillou's krönika om hedersmord. För att börja från början. Jag tycker generellt sett att Gillou är en machoidiot. Dock så kläcker han ibland ur sig helt underbara små krönikor (dvs. när jag håller med).

Så tillbaka till pudelns kärna. Heder. Hur skiljer sig ett mord på en närstående från ett så kallat "hederssamhälle"(även kända som kurder *suck*) från de mord som utförs av en helt vanlig svensk. Inte ett jävla dugg! Ja förutom att de är så mycket färre förstås.

Visst jag förstår att det finns familjer som har en repressiv syn på individers (särskilt flickors) frihet, men det diskuteras ju inte om pingstkyrkan eller Jehovas vittnen eller hur. Alltid får det dåliga representeras av det andra, det osvenska.

Varför? Tja utan att vara konspiratorisk, det är bekvämare att se ett problem hos någon annan än hos sig själv. Fokusen på hedersrelaterade brott gör att de "vanliga" morden i förhållanden försvinner. Därtill alieneras de grupper som klumpas ihop med hedersbrott, dvs. alla som har muslimsk bakgrund, de blir något osvenskt.
Vad är egentligen motivet i ett "vanligt" mord på en närstående? Svartsjuka? Rädsla för otrohet och kontrollbehov? Är inte det på ett sett att hot mot den individuella hedern? Att man inte har kontroll, att man inte "respekteras”. Man kanske inte kan diskutera familjeheder, men heder, även om det inte är det ordet vi använder, är ändock inblandad.

"Svensk" misshandel och mord av närstående brukar anses vara sjuklig av det omkringliggande samhället, men den sker dock i sådan utsträckning att man kan klassificera det som ett kulturellt problem. Så vad är det i våran kultur som gör oss (vissa av oss) till misshandlare och mördare av de som borde stå oss närmast? Fast kultur är väl något andra har, eller?


Andra bloggar om: , , ,